När den spontana blir ospontan
Igår kväll kunde jag ha blivit ägare till ytterligare en häst. Som den missbrukare av hästnet jag är satt jag där på eftermiddagen och tittade på många fina hästar. Och så kom den där hästen upp, den som man nästan inte kan motstå och jag började tänka att en häst mer kan ju inte bli för mycket, eller hur?
Jag började rada upp frågor som jag ville ställa till säljaren, rådfrågade mina nära och kära. Och ingen tyckte direkt att det var en dålig idé. Hästen hade ju trots allt enligt min jurist, fyra ben, två ögon och såg frisk ut, det var bara att slå till!
Men precis innan samtalet gick iväg stoppade jag mig själv i spontanköpandet. För att även om många hästar redan finns i stallet, så ska man inte köpa hästar bara av spontanitet. Så nä, den här gången blev det ingen ny häst, men vem vet vad som händer imorgon?
Tycker att det är väldigt klokt av dig att sätta stopp för dig själv. Oftast när något blir väldigt spontant så tänker man inte igenom det hela vägen! :)