När 2014 blir 2015

Det sprakar och det smäller, de gnistrar så klart på himmelens mörker. Det är nyårsafton och detta är något som de flesta hästar inte tycker är det bästa. Stackars hästen han fyller år och då firas han med tjutande raketer. För att göra honom nöjd så skruvar du upp radion täcker över alla fönster och bommar alla dörrar. Kanske är du så mån om hans bästa att du hoppar över nyårsfirandet och sätter dig i stallet och dricker varmt kaffe för att hålla dig vaken.

Men oavsett vart du befinner dig och hur du firar ditt nyår, så välkomnar vi det nya året med glädje. Vem vet vad som kommer att hända 2015? Du kanske kommer att debutera 130 för första gången, eller göra din första galoppiruett eller om du rider västern en slidstopp. Eller så är du mer verklighetssatt och tänker på hur många hältor du kommer att få i år, hur många fästingar du kommer att behöva plocka eller hur länge denna jävla vinter ska förstöra din träning.

Vad du än tänker på just nu och hur ditt år än kommer att bli så önskar jag dig ett riktigt GOTT NYTT ÅR!        

Tränarens vokabulär

När tränaren skriker till sin elev ”Har du en termometer i arslet, sitt ner för fan!” Ja, då är det någonting i pedagogiken som har gått fel. Tränare med dålig pedagogik är inte sällsynt snarare tvärt om, är det någon som är väldigt pedagogisk då kan vi anta att någonting är fel. Här kommer tre egenskaper som allt för många tränare förmodligen besitter:
 
- Stor simultanförmåga att jonglera ut fula ord till flera olika ryttare under samma ridpass.
- Stort ordförråd, eller ja, alla fula svordomar och konstigheter som man någonsin kan komma på.
- Stor fantasi. Jag menar vem skulle komma på att den som inte kan sitta ner i sadeln har en termometer i arslet? Det säger ju sig själ, enorm fantasi…
 
 

Nattens äventyr kantat av lågor

När den astmatiske och mystiske Ben för första gången fått äran att fodra hästarna själv, så slutar det med att han kommer skrikande efter två minuter. ”Det brinner” skriker han. Alla får panik och rusar ut ur boningshuset mot stallet. Till allas stora lättnad så var det inte stallet som brann, utan en stor hög med gamla kvistar och några fallna träd.

Hur som helst så påbörjar släckningsarbetet med att en massa hinkar och vatten, som blev burna från stallet till högen, men hur mycket vi än sprang så kändes det inte som om det blev någon hejd på lågorna. Därför kommer geniet, jag själv, på idén att ta vatten från gödselbrunnen och hälla på den brinnande högen som låg några enstaka meter där ifrån. Fruset och jävligt som gödselvattnet var så började vi hacka hål i den tjocka isen. Plums sa det och isen spräcktes och i samma veva stänkte det stinkande vattnet på oss. 

Hink efter hink med pissvatten östes över högen. Bruttan som stod och skopade vattnet var helt klart dränkt av piss när vi var klara, och Ben halkade ett par gånger. Medverkade och slet gjorde även herr och fru Adel och ett och annat herrefolk var även med i bilden.

Nu hostar jag lite brandrök men vad gör det, vi klarade det och ingen dog på kuppen… Inte ens Ben, även om han fick använda sin inhalator både en och två gånger.       

 

Det där med foder…

Ibland kan det vara bra att titta över foderstaten och städa rent. Många hästar lever idag med en kaotisk och oorganiserad maträtt i sin krubba. Vi fyller på med tillsatser och pelleterade foder. Vart tog den hederliga havren, kornet och grovfodret vägen?

Visst, vissa hästar behöver speciella foder för att fungera bra och givetvis ska de ha de vitaminer och mineraler som de behöver. Men ibland känns det som att det går till överdrift.

Eller så är det bara jag som har hästar som mår bra av de tråkiga traditionella fodren. För de äter, skiter och mår bra.