Minnen från förr

Oavsett om man nu kallar veckan för elever runt om i Sverige för höstlov eller läslov så är eleverna lediga. En del som arbetar tar också ledigt för att åka iväg eller göra något annat roligt. Här hemma rullar jobbet dock på för fullt. Men nog minns man de härliga loven som man hade. För vem minns inte när man:  

Ätit alldeles för mycket godis:

sigh working from home cat animals couch

 

Varit uppe alldeles för sent: 

 

Sett en alldeles för läskig film:

Alt text 

 

Insett att veckan redan är slut och ledigheten över:

 

Bära hjälm? Det beror på vem du är

Jag har funderat lite på det här med att rida med hjälm eller inte. Det diskuteras ju alltid till och från i sociala medier. Jag tycker lite som så att det är upp till var och en själv, men har man inte vett nog att skydda sin hjärna och sitt huvud, ja, då har man inte så mycket att skydda där inne. 

Oavsett hur man ser på det, är det var och ens val, vi har inte hjälmtvång i Sverige förutom vid ridskolor, vissa stall som har de och på vissa tävlingar (i höga klasser i dressyr har man val att rida med hatt istället, till exempel). Utan det jag började tänka på var: varför är det ingen som skriker på dressyrryttarnas sociala medier. En hatt skyddar lika lite som en keps eller tofs, men det är ingen som skriker när en bild från en stor dressyrtävling dyker upp. Det finns ingen som skriver: ”Men vart har du HJÄLMEN?!?!?!?!?”, eller: ”Är du dum i huvuduet, man ska alltid ha hjälm” eller: ”Tänk på att du är en FÖREBILD!! Du MÅSTE använda HJÄLM!!!”. Är inte dressyrryttare på högnivå förebilder? Ska inte de föregå med gott exempel också i så fall? 

Och nej, deras hästar är inte säkrare än någon annans häst. Hästar är flyktdjur, oavsett om den är avlad för hoppning, dressyr eller att gå i skogen. Oavsett vad den är utbildad till att göra så arbetar vi med djur som har flyktbeteende. Och inte för att vara sån, men jag har varit på några dressyrtävlingar och det är minst lika hispiga och oroliga hästar (om inte mer) som vilka hästar som helst. Och ja, vissa av ryttarna har kanske mer erfarenhet än andra, men det hjäper föga när en häst går omkull, snubblar, får panik eller på annat sätt blir okontrollerbar. 

Jag tycker att det är suveränt att fler och fler inom eliten i dressyr använder hjälm (och jag är inte utefter att säga att de som inte rider med hjälm gör fel). Tummen upp för det. Jag tycker inte att hjälmfrågan i sig är intressant. Det är som sagt var och ens val. Utan det som jag tycker är intressant är hur det är accepterat för vissa ryttare att rida utan hjälm, medan det mot andra ryttare skriks både högt och brett om vikten av att bära hjälm.

Jag och Sam en andra chans?

Efter drygt ett år av divorce med Sam så är det nu dags att göra en do over. Bruttan har ju haft äran att rida honom men nu tar jag över tyglarna igen. Vi får se hur bra min dåliga nacke håller denna gång, men jag hoppas att det blir en längre period annars kastar jag upp Bruttan i sadeln igen. Det är en lite skräckblandad förtjusning men det ska nog gå bra, vi tar det långsamt och ska bara ha kul! 

 "Ponnyhästen ser ju riktigt stor ut, hmm undra vad det kan beropå... jag är ju INTE alls kort! ;)"